Skenande elpriser är symptom på tillväxtparadigmet

Johan Landgren
värd för Evolution Show,
investerare och författare

I filmen Don’t look up uppmanar ignoranta politiker folket att inte titta upp mot kometen som är på väg att förstöra jorden. Precis som i filmen måste vi våga titta upp, inte bara för att se klimatkrisen, utan för att se solenergins potential.

Med de skenande el -och energipriserna i Europa och Asien har jag återigen förundrats över den moderna människans envisa strävan efter lösningar på olika problem genom att upprätta fler centraliserade system. När det vi behöver är lokala lösningar och en ny syn på vårt beroende av naturen i vår närhet. I denna artikel ska jag försöka reda ut några av de grundorsaker bakom det som medialt beskrivs som en energikris, med fem till tio gånger högre elpriser i till exempel Sverige och Norge, men som handlar om något mycket djupare – nämligen den fossila tillväxtens gränser och en ökad centralisering och sammankoppling av våra samhällen för att möjliggöra den så kallade industrirevolution 4.0.

Energidebatten i Sverige

Jag sitter på min födelsedag och lyssnar på partiledardebatten i Sveriges Radio och hör bland andra Vänsterpartiets partiledare Noshi Dadgostar belysa de höga elpriserna där Dadgostar bland annat pekar på att Sverige byggt upp ett nästintill fossilfritt energisystem som bekostats i form av skatter och avgifter som flera generationer svenskar fått betala för. Vidare menar Dadgostar att detta tillsammans med privatiseringen av energimarknaden gör det orimligt att vi Sverige ska betala rekordhöga elpriser som i huvudsak beror på högre priser på fossil gas i Europa. Centerpartiets Annie Lööf menade å andra sidan att Sveriges kabeldragning och sammankoppling med övriga elnätet i Europa inte är problemet, det bör vi göra av solidariska skäl för klimatomställningen menade Lööf.

Jag konstaterar att jag håller med Dadgostar, men med några centrala tillägg och att Annie Lööf har fel i sak av energi-fysiska skäl. Jag tycker det alltså inte bara för att jag av energipatriotiska skäl sätter mitt eget lands energisäkerhet före andra länders. Sveriges energisystem är anpassat för svenska förutsättningar och för ett kallt klimat där vi har ett flera gånger så högt energibehov som den genomsnittliga europén i Central- och Sydeuropa. Vi kommer aldrig ha ett tillnärmelsevis lika lågt energibehov kopplat till uppvärmning som någon som bor i Frankrike eller Spanien och kan därför inte betala samma priser eller utveckla energisystem som är anpassade för otaliga soltimmar året runt som till exempel Spanien har (idag dominerar fossilgas i Spanien vilket är en vansinneshistoria i sig när det inte behöver vara så).  

I vanliga svenska hushåll står uppvärmningen för två tredjedelar av energibehovet och cirka hälften av all energianvändning globalt. Vad vi än tycker så handlar energitillgång i huvudsak alltså inte om solidaritet utan anpassning till lokala förutsättningar som sätts av naturens lagar och det är även fokus för denna artikel.

Elpriserna i Europa

Om vi börjar med bakgrunden till de skenande elpriserna i Europa är de framförallt kopplade till stigande priser på fossil gas (det som ofta kallas “naturgas”). I skrivande stund, den 12 januari 2022, har priset på fossil gas nästan tredubblats mot samma tid för ett år sedan. Den 21 dec 2021 var priset på naturgas i Europa sex gånger högre än i början på året. Eftersom fossil gas för de flesta européer används som energi till alltifrån matlagningen till uppvärmningen av hus och industrier (ca 40 procent av uppvärmningen inom EU) slår dessa enorma prisuppgångar igenom brett i Europa. Men de nordiska ländernas elnät, särskilt Sverige, Norge, Finland och Danmark har länge endast varit sammankopplade med varandra. Här har Norge stuckit ut med näst intill egen energiförsörjning med vattenkraft och även Sverige med en kombination av vattenkraft och kärnkraft. Detta har bidragit till stabila elpriser och gynnat såväl konsumenter som svensk industri.  

Utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion, av framförallt vindkraft och solenergi, har accelererat i såväl Sverige som Europa de senaste åren. Förutom det, har vi fått ett mer sammankopplat elnät, där framförallt Sveriges två sydliga elområden tre och fyra, kopplats ihop med kontinenten. Det har fått Sveriges elpriser att påverkas av Tysklands, som i sin tur är beroende av gaspriserna på den Europeiska marknaden.

Utbyggnaden av förnyelsebar energi har, trots sitt bidrag till klimatomställningen, bidragit till stigande elpriser, eftersom utbyggnaden inte följts av en anpassning av vårt energisystem. Med mer sol och vind krävs nämligen lika mycket ny kapacitet av energilagring för att hantera det ojämna utbudet. Sol- och vind energi är trots allt intermittenta energislag som inte kan generera el dygnet runt eller året runt. Vattenkraftmagasin, stora batterilager och pumpkraftsstationer kan lagra elöverskott till perioder av underskott. Även ny teknik med djupvattenkraft från turbiner som utnyttjar djupvattenströmmar utanför strömrika kuster och havsområden kan fungera lokalt och regionalt för att balansera eltillgången under tider då det inte blåser eller solen inte lyser. Idag används dock bara vattenkraft och kärnkraft i Sverige som baskraft. Men av ekonomiska, politiska och miljöskäl kan kärnkraft inte längre konkurrera med förnyelsebart och kommer successivt avvecklas.  

Förutom detta beror de plötsliga uppgångarna i elpriser på att kärnkraftsreaktorerna i till exempel Tyskland och Sverige har tagits ur drift.
På kort sikt förstärker det en redan stor obalans i energisystemen i Europa. Jag är ingen kärnkraftsförespråkare utan konstaterar bara att energimarknaden domineras av en oerhörd kortsiktighet. Vi kan inte fortsätta med business as usual när energisystemen beehöver förändras i grunden och vår planet kräver omfattande minskningar i resursuttag från naturen.

För Sveriges del är ett annat underliggande problem att den större elproduktionen i norra Sverige (elområde ett och två) idag inte kan överföras till södra Sverige (elområde tre och fyra). Det har starkt bidragit till att elpriserna inom Sverige skiljer sig åt så mycket och att vi blir sårbara för högre priser i Europa. Samtidigt som södra Sverige, på grund av nedstängda reaktorer, saknar baskraft saknas överföringskapacitet via kabel från norr till söder. Det behövs för att hantera utbyggnad av förnyelsebart som vind och solanläggningar.  

Ett decentraliserat elsystem

Dettta leder mig in på grundproblemet - fossildriven ekonomisk tillväxt. Vi har de senaste cirka 200 åren, på grund av upptäckten av den koncentrerade fossila energin i kol, olja och fossilgas, kunnat skapa maskiner som gjort oss till energigudar. Och världens befolkning har gått från cirka två till snart åtta miljarder människor.

Men om vi vill att denna period av ökat välstånd (men också enorma resursorättvisor) inte ska bli blott en parantes i historien, så måste vi övergå till ett energi- och resurssamhälle som primärt baseras på lokala, regionala och nationella förutsättningar. Det handlar inte om nationalism utan om att utveckla energisystem och energianvändning som både kan genereras och användas av människor inom ett så kort avstånd som möjligt, för att få ut så mycket som möjligt av de naturliga lokala förutsättningarna. I Sverige finns goda förutsättningar för vattenkraft och vindkraft men även enorm potential för solenergi när denna produceras lokalt i kombination med energialger och ett förändrat energibeteende.

Människan har under den fossila eran kunnat leva i ett överflöd med medföljande energislöseri och förstörelse av planeten för att vi inte sett skadorna eller förstått vad energin kommit ifrån. Poletten har liksom aldrig kunnat trilla ner för de flesta människor, hur ekonomisk tillväxt hänger ihop med fossil användning och förstörelsen av planeten. Men när vi kommer närmare eller rent av bidrar själva till energiproduktionen och resursuttagen ser vi också dess värde och kan identifiera skador och problem när de uppstår.  

Även inom ett land skapar vi sårbarhet genom centraliserade energisystem. Det bästa vore om vi skapade mikronät där lokala och regionala elnät kan verka fristående från de nationella och internationella. Här finns det mycket spännande tekniska lösningar vi kan utnyttja för att minska vår sårbarhet för framtida kriser och samtidigt förändra vårt beteende – bort från tillväxt till mer cirkulära system som förstärker lokala ekonomier. Jag tänkte återkomma till detta i kommande artiklar. 

Hög-energi-samhället har ett slut

I denna artikel vill jag dock understryka att allt har ett slut. Jag är övertygad om att de skenande elpriserna bara är symtom på det större fossila och planetära resursproblemet. Jag tror samtidigt att slutet kan vara början på en nödvändig och förhoppningsvis positiv förändring av människans livsstil och förhållande till naturen. Kanske kan det vara det frö till nytänkande med helhetsperspektiv och långsiktighet som saknas i dagens samhälle och globala ekonomi. Ett citat från en av världens ledande energianalytiker och geologer Arthur Berman, från en intervju jag gjorde nyligen i min Youtube-kanal Evolution Show, sammanfattar den insikten vi behöver för att på allvar ta oss an klimatomställningen och lämna tillväxtparadigmet bakom oss:

”Så mycket av dagens samtal kring förnyelsebart handlar om att ersätta dagens fossila konsumtionsnivå med förnyelsebart. Vi uppmanas att gå runt och må bra inför det faktum att vi ska kunna fortsätta med våra liv ungefär på samma sätt vi gjort de senaste 75 åren och att vi i princip inte behöver göra någonting. För mig är detta fullkomligt nonsens. Det är den värsta form av propaganda och verklighetsfrånvändning jag kan föreställa mig.

Nummer 1. Vad vi talar om är att gå från att använda den mest produktiva formen av energin – den med högst energitäthet- som vi någonsin känt till, till en med mycket mycket mindre produktionsförmåga – förnyelsebart. Det är inte en åsikt, det är enkel fysik.

Tanken att du kan åstadkomma lika mycket med mindre energi är löjligt. Det kan du inte.     

Nummer 2. Om vi fortsätter med nuvarnade livsstil som art, kommer vi fullständigt förstöra planeten och jordens ekosystem som en följd av behovet av tillväxt. För att ersätta dagens energianvändning – om vi antar att det är möjligt – har vi inte skapat något positivt för vår samexistens med andra arter på planeten, vi har heller inte gjort något för att hantera frågan kring generell resursuttömning.

Den modell som många människor har kring energiomställningen måste verkligen förändras i grunden och sättas i ett realistiskt sammanhang.”

Vad kan vi göra?

Det finns massor vi kan göra, såväl individer som samhälle och vi måste agera de närmaste årtiondena. Många inspirerande exempel finns inom såväl odling, energiförsörjning och transportsystemet. I grunden är förstås en omställning av hela det ekonomiska systemet nödvändig men steg ett är att inse vidden av vad som krävs. Vi kan som Hannes och många gäster och skribenter påtalar i podden Tillväxtparadigmet inte fortsätta försöka upprätthålla ett system beroende av oändlig ekonomisk tillväxt på en planet med ändliga resurser. Vi kan inte konsumera råvaror och prylar i en takt som om vi hade fyra planeter när vi bara har en.

Slutligen skulle jag vilja peka på hur viktigt det är att vi bär med oss insikterna om det fossila energiberoendet och de skador det skapat, in i den så kallade “industrirevolution 4.0”. Med andra ord den digitaliserings- och teknikrevolution som så många företag och regeringar nu vill rulla ut i exponentiell takt. Risken är annars stor att vi går från ett fossilt beroende till ett digitalt beroende där persondata blir de nya råvarorna som matar utvecklingen av Artificiell Intelligens. Informationen styr vårt samhälle och blir precis som energin mer och mer centraliserat – styrt av några få bolag och individer. Vi måste ständigt påminna oss om att naturen är byggd för att klara många kriser och faller inte om bara ett system faller. Vi måste bygga våra samhällen på samma sätt. Istället för centralisering måste vi bygga självbärande system, men som har många länkar till varandra.      

Men steg ett är att våga titta upp mot solen och framtiden, och inte stirra ner på underjorden och gårdagens fossila bränslen.