Grön tillväxt

Grön tillväxt beskrivs här som att BNP ökar och vi samtidigt håller oss inom planetens och klimatets ekologiska gränser.

Förespråkare av grön tillväxt lyfter fram att för klimat och miljö så är det viktigare att ändra innehållet i ekonomin än att minska ekonomins storlek. Det stämmer, åtminstone på lång sikt.

Skulle vår enda strategi vara att ta bort saker skulle vi behöva nästan radera ut hela BNP och göra oss enormt fattiga för att kunna avstyra de ekologiska kriserna. Men ingen har påstått att detta ska vara strategin. Att innehållet i ekonomin är viktigast håller tillväxtkritiker absolut med om. Det är just därför vi ifrågasätter devisen om att allt måste växa.

Att byta ut innehållet är inte tillväxt

Vissa saker behöver växa - det som bidrar till verkliga behov och är samhällsviktiga samtidigt som de produceras på ett så hållbart sätt som möjligt. Andra saker behöver avvecklas. Ekonomisk utveckling handlar lika mycket om att föråldrade sektorer och tekniker går under som att andra saker växer. Förespråkare av grön tillväxt litar alltså på att det hållbara - som ska växa - kommer öka BNP mer än vad det ohållbara - som behöver minska -ökar BNP idag. För om vi bara byter ut en “brun del” av BNP mot en annan “grön del” så ökar ju inte BNP.

Frågan är alltså om “den grönare ekonomin” har bättre tillväxtpotential än den nuvarande ekonomin. Med tanke på hur all lättillgänglig energi i form av fossila bränslen drivit tillväxten och den linjära slit-och-släng-konsumtionens oerhörda förmåga att öka BNP, kan detta bli en otrolig utmaning. Solenergi finns det visserligen gått om, men det behövs mer markyta, råvaror och distribution för att tillgodogöra sig den energin, om vi jämför med t.ex. olja.

Cirkulär ekonomi och tjänstesamhället

Cirkulära flöden behöver vi. Cirkulär ekonomi handlar om att minska uttaget av jungfruliga råvaror och minska eller avskaffa avfall (avfall som inte kan återvända till kretsloppet). Det betyder att cirkulär ekonomi främst handlar om att minska nyproduktionen. Material kan bara återvinnas ett visst antal gånger. Varje gång försämras materialets kvalité och det kräver energi. Att göra produkter som håller längre och går att hyra ut eller dela är därför viktigt. Men detta gör också att tillgängligheten till produkternas nyttor ökar och behovet av konsumtion kan då minska. Det kan bli en utmaning att få människor att konsumera mer och mer i en cirkulär ekonomi.

Att öka tjänstesektorn är en annan strategi för grön tillväxt. Men tjänsteyrken med störst tillväxtpotential är kopplade till varuproduktion (såsom butiksbiträden, köksrenoverare eller industridesigner). Medan personliga tjänster som har den minsta miljöpåverkan (såsom massage, danslektioner, förskola, äldrevård, terapi) knappt kan effektiviseras alls utan att kvalitén försämras.

Ökad kvalité på produkter och tjänster innebär inte ökad BNP. Generellt högre priser innebär inte ökad BNP utan inflation. För fördjupning i detta ämne rekommenderas poddavsnitt 9 och poddavsnitt 3.

Ytterligare en utmaning

Grön tillväxt är alltså en ekonomisk utmaning vi måste lägga till den grundläggande utmaningen. Den grundläggande utmaningen är att över huvud taget klara att undvika tröskeleffekter i klimatsystemen, stoppa artdöden med mera, utan att idag göra människor fattigare eller få sämre liv. Grön tillväxt kräver att vi utöver detta också ska öka BNP.

Vissa hävdar att tillväxt inte gör det svårare att klara en grön omställning utan lättare, eftersom tillväxt generar finansiellt kapital vi kan investera i grönare teknik. Men detta är ett lite märkligt tankesätt, vi har ju aldrig haft en så stor världsekonomi som vi har idag. Vi har absolut inte tid att först växa den nuvarande ohållbara ekonomin för att det ska ge oss mer finansiellt kapital och sedan satsa på omställning. Grön tillväxt måste i så fall komma från själva omställningen.

Frågan är om vi kan ställa om tillräckligt snabbt om ekonomin ska växa från nuvarande nivå. All den nya “gröna” tekniken och infrastrukturen har ju också en enorm miljöpåverkan och kräver fossil energi. The Carbon Law är en guide till beslutsfattare som klimatforskare med professor Johan Rockström i spetsen författat. Den pekar på att utsläppen skulle ha vänt senast år 2020 och sedan kraftigt börja minska ned till hälften vid 2030. Utsläppen minskade knappt 2020 och det berodde inte på omställning utan på en pandemi.

Vid sidan om att ändra innehållet i ekonomin kan vi alltså behöva minska omfattningen av särskilt ohållbar konsumtion redan nu. Detta kan bromsa BNP-tillväxten eller krympa BNP. Men istället kan vi få det bättre på andra sätt som inte genererar BNP-tillväxt, såsom ökad fri tid, starkare välfärd, mer personliga tjänster, mötesplatser, kultur och upplevelser.